Avkastningen på placeringarna
Fonderingen och placeringen av arbetspensionstillgångarna genererar för pensionssystemet placeringsintäkter, som används för att finansiera de arbetspensioner som betalas ut. På denna sida finns samlat arbetspensionsförsäkrarnas genomsnittliga årsavkastning under olika perioder.
Innehållet på den här sidan
- Hur avkastningen bildas
- Arbetspensionsplaceringarnas avkastningsprocent
- Avkastning enligt huvudsakliga placeringsslag
- Avkastning enligt grupper av pensionssammanslutningar
- Pensionsförsäkringsbolagens intäkter
- Pensionsförsäkrarnas intäkter inom den offentliga sektorn
- Pensionsstiftelsernas och -kassornas intäkter
- Avkastningsutveckling av aktieindexen
Hur avkastningen bildas
Avkastningen på arbetspensionsplaceringarna består av två delar: kassaintäkterna och värdeförändringen i placeringstillgångarna.
- Till kassaintäkterna räknas alla direkta penningflöden som placeringarna genererar. Dessa är bl.a. utdelningar, ränteintäkter och premier för derivat. De är alltid positiva.
- Värdeförändringen i placeringstillgångarna kan vara positiv eller negativ. Detta är fallet, eftersom värdet på placeringstillgångarna kan stiga eller sjunka beroende på den rådande situationen.
Då värdet på placeringstillgångarna sjunker kraftigt, kan placeringsintäkterna i sin helhet vara negativa. Det inträffade t.ex. år 2011. En kraftig höjning av värdet på placeringstillgångarna kan i sin tur ibland resultera i avsevärt stora placeringsintäkter. Det inträffade t.ex. år 2009.
En stor del av arbetspensionsförsäkrarnas tillgångar har placerats i sådana objekt vars värde hela tiden noteras på marknaden.
I praktiken är värdeförändringarna störst i fråga om börsnoterade aktier. De noterade värdena på olika ränteinstrument och masskuldebrev varierar också hela tiden. Hos dem är värdeförändringen emellertid mindre än hos börsnoterade aktier.
Så länge som ett placeringsobjekt inte säljs, är dess värdeförändring kalkylmässig. Värdeförändringen ska också då rapporteras i arbetspensionsförsäkrarnas placeringsintäkter och beaktas i solvensberäkningen.
Arbetspensionsplaceringarnas avkastningsprocent
Avkastningen på arbetspensionsplaceringarna följs vanligen upp med hjälp av en avkastningsprocent. Den beräknas genom att placeringsobjektets avkastning uttryckt i euro ställs i relation till det sysselsatta kapital som beräknats för den tid avkastningen influtit. Vid beräkningen av det sysselsatta kapitalet tillämpas Finansinspektionens föreskrifter.
Finansinspektionens föreskrift gäller tidsperioder på ett år eller kortare perioder. Vid beräkningen av den genomsnittliga avkastningsprocenten över flera år tillämpas den gemensamma rekommendationen för arbetspensionsbranschen som godkänts av vår grupp för rapportering av placeringar.
I följande diagram beskrivs avkastningsprocenten för arbetspensionsplaceringarna under tre olika perioder enligt grupper av pensionssammanslutningar och huvudsakliga placeringsslag (ränteplaceringar, aktier och andelar samt fastighetsplaceringar).
I diagrammen används följande tidsserier:
- från år 1998 fram till senaste hela kalenderår
- de fem senaste hela kalenderåren
- den senaste uppgiften som finns att tillgå av följande:
- halvårsavkastningen för januari–juni
- helårsavkastningen för januari–december.
Utöver avkastningen för våra medlemssammanslutningar åskådliggör vi den allmänna utvecklingen på aktiemarknaden med hjälp av avkastningsutvecklingen för vissa aktieindex.
Avkastning enligt huvudsakliga placeringsslag
Avkastning enligt grupper av pensionssammanslutningar
Pensionsförsäkringsbolagens intäkter
Pensionsförsäkrarnas intäkter inom den offentliga sektorn
Pensionsstiftelsernas och -kassornas intäkter
Avkastningsutveckling av aktieindexen
Diagrammen som beskriver avkastningen på placeringarna kan också laddas ner i ppt-format. Om diagrammen används i andra sammanhang ska källan uppges.