Arbetspensionerna en del av socialförsäkringen
Socialförsäkringen är en lagstadgad och obligatorisk försäkring som ordnas av det allmänna som skydd vid sociala risker, såsom ålderdom, sjukdom eller olycksfall i arbetet, arbetsoförmåga, arbetslöshet eller familjeförsörjarens död. Den består av sjuk-, arbetslöshets-, olycksfalls- och pensionsförsäkring samt grupplivförsäkring för arbetstagare.
Socialförsäkringarna finansieras i regel med de försäkringsavgifter som tas ut av de försäkrade eller deras arbetsgivare till skillnad från utkomstskyddet, som är ett stöd i sista hand, och socialbidragen, som täcks med skattemedel.
Innehållet på denna sida
Det finländska pensionssystemet
Pensionerna är i Finland huvudsakligen en förmån som hör till socialförsäkringen. De består av två lagstadgade element: den arbetspension som fastställs utifrån inkomsterna under hela arbetskarriären och en bosättningsbaserad folkpension som är oberoende av arbetskarriären.
Pension kan också betalas ut på basis av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om skada ådragen i militärtjänst samt trafik- och olycksfallsförsäkringen.
Vid sidan av de lagstadgade pensionsförsäkringarna finns också frivilliga, privata pensionsförsäkringar, som kompletterar det lagstadgade systemet. I Finland har de frivilliga pensionsförsäkringarna en rätt liten roll.
Pensionstagarens utkomst i olika länder består typiskt av flera olika källor. Ofta kompletteras grundpensionen med arbetsmarknadsbaserade tilläggspensioner inom en bestämd bransch eller tilläggspensioner som bekostas av arbetsgivaren och som ofta baserar sig på avtal mellan fackförbunden och arbetsgivarna. Förfarandet i Finland, där totalpensionen erbjuds från ett system, är internationellt sett exceptionellt.
Både arbets- och folkpensionssystemet omfattar förmåner med tanke på ålderdom, full invaliditet och familjemedlems död. I arbetspensionssystemet ingår dessutom delinvalidpension och partiell ålderspension.
Arbetspensionen den primära förmånen
I praktiken omfattas alla 17 år fyllda löntagare och 18 år fyllda företagare av den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen.
Utmärkande för arbetspensionssystemet är att det är obligatoriskt, kollektivt och lagstadgat. Det inkomstrelaterade pensionssystemet består av flera olika pensionslagar, varav de viktigaste är lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL).
Efter pensionsreformen 2005 fastställs förmånerna för anställda inom den offentliga och den privata sektorn i stort enligt samma regler, vilket gjort pensionssystemet betydligt enklare.
Arbetspensionerna är förmånsbaserade i det avseendet att pensionernas storlek har fastställts på förhand. Det totala beloppet av de arbetspensioner som betalas ut inverkar på arbetspensionsavgiftens nivå och på övrig finansiering som behövs.
Folkpensionen och garantipensionen tryggar en minimiförsörjning
Om arbetspensionen blir liten, kompletteras den av folkpensionen med avdrag för pensionsinkomsten. Till den som har mycket små eller inga pensionsinkomster betalas garantipension. Folkpensionen och arbetspensionen samordnas på så sätt att folkpensionens andel av totalpensionen minskar när arbetspensionen ökar. När arbetspensionen överstiger en viss gräns, utbetalas inte längre någon folkpension.
Folkpensionssystemet skapades redan i slutet av 1930-talet, medan arbetspensionssystemet kom till huvudsakligen i början av 1960-talet. Folkpensionen var länge pensionstagarnas viktigaste garant för utkomst: ännu i mitten av 1990-talet fick över 90 procent av pensionstagarna folkpension från FPA. Senare har FPA:s pensionstagare minskat i antal medan antalet personer som får arbetspension har ökat.
Grunderna för beviljande av folkpension ändrades i slutet av 1990-talet, när den s.k. arbetspensionsavhängigheten infördes. I och med denna ändring blev folkpensionen en minimipension, som endast betalades ut till dem som inte har några pensionsinkomster eller endast en mycket liten pension. Den lagstadgade arbetspensionen blev i sin tur den primära tryggheten vid ålderdom.
Denna ändring har naturligtvis bidragit till att FPA:s pensionstagare minskat i antal. Dessutom har längre arbetskarriärer och större löneinkomster lett till att de begynnande arbetspensionerna i genomsnitt är större än tidigare. Då behövs FPA:s pensioner i allt mindre utsträckning.
Pensionärernas fördelning
En enskild pensionstagare kan få antingen enbart arbetspension, enbart folkpension eller båda. Liksom det konstaterats ovan, inverkar den arbetspension som tjänats in på pensionerna från FPA.
Den senaste statistiken gäller år 2023. Vid utgången av året fick sammanlagt cirka 1 567 000 personer pension på basis av sin egen arbetskarriär, dvs. ålders- eller invalidpension.
- Drygt en miljon personer fick enbart arbetspension (67 % av pensionstagarna).
- Lite över 80 000 personer fick enbart FPA:s pension (5 % av pensionstagarna).
- 444 000 personer fick både arbetspension och FPA:s pension (28 % av pensionstagarna).
Källa: FPA:s fickstatistik 2024.
Fördelningen av löpande pensioner
Uppgifterna nedan baserar sig på pensionsutgifterna 2023.
År 2023 uppgick pensionsutgifterna i Finland till sammanlagt 37,8 miljarder euro. Merparten av utgifterna bestod av arbetspension. Bilden nedan visar fördelningen av de löpande pensionerna mellan olika pensionssystem:
Den största gruppen pensionstagare består av löntagarna inom den privata sektorn, vars pensioner uppgick till totalt 21,5 miljarder euro. Pensionsutgifterna för övriga privata sektorer var betydligt mindre: i pensioner till företagare betalades 1,6 miljarder euro, till lantbruksföretagare 0,9 miljarder euro och till sjöfarare 0,1 miljarder euro.
Av de löpande pensionerna inom den offentliga sektorn hänförde sig 6,7 miljarder euro till kommunernas anställda och 5,3 miljarder euro till statens anställda. Pensionsutgiften för anställda inom de övriga offentliga sektorerna (evangelisk-lutherska kyrkan, FPA:s tjänstemän och Finlands Banks anställda) var 0,4 miljarder euro.
Procentuellt sett utgjorde arbetspensionerna 90 % av de totala pensionsutgifterna.
De folkpensioner, garantipensioner och familjepensioner som FPA betalar utgjorde sammanlagt 2,6 miljarder euro.
Pensionerna enligt tryggheten med tanke på särskilda risker uppgick totalt till 0,5 miljarder euro och de fritt formade tilläggspensionerna till 0,6 miljarder euro.
Finansieringen av de löpande pensionerna
Uppgifterna nedan baserar sig på pensionsutgifterna 2023.
I finansieringen av det totala pensionssystemet deltar såväl arbetsgivarna, arbetstagarna, företagarna, staten som Sysselsättningsfonden. Dessutom har arbetspensionssystemets pensionsfonder en viktig roll i finansieringen av de löpande arbetspensionerna. Bilden nedan visar finansieringen av de löpande pensionerna 2023:
Merparten av de löpande arbetspensionerna täcks med de arbetspensionsavgifter som tas ut av arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna inom både den privata och den offentliga sektorn. Dessa avgifter används enbart för arbetspensionerna inom den privata och den offentliga sektorn.
År 2023 inflöt sammanlagt 26,9 miljarder euro i arbetspensionsavgifter. Av detta användes 15,3 miljarder euro till löpande arbetspensioner inom den privata sektorn och 7,8 miljarder euro till löpande arbetspensioner inom den offentliga sektorn. Ytterligare överfördes 3,2 miljarder euro till pensionsfonderna för framtida pensioner.
Från pensionsfonderna användes sammanlagt 5,7 miljarder euro till löpande pensioner 2023. Av summan hänförde sig 4,4 miljarder euro till arbetspensioner inom den privata sektorn och 1,3 miljarder till arbetspensioner inom den offentliga sektorn.
Sysselsättningsfonden deltog i finansieringen av pensionerna med 0,6 miljarder euro. Med de avgifter som betalas av Sysselsättningsfonden täcks arbetspensioner som tjänats in på basis av förmåner som erhållits under inkomstrelaterad arbetslöshets- och utbildningstid samt alterneringsledighet.
Statens andel av de löpande pensionerna var sammanlagt 7,1 miljarder euro. Av detta hänförde sig 2,6 miljarder euro till FPA:s pensioner, som täcks enbart med statens medel.
Staten deltog i finansieringen av arbetspensionerna inom den offentliga sektorn med 3,2 miljarder euro. Staten är en stor arbetsgivare med 82 000 anställda (2023), som i egenskap av arbetsgivare betalar arbetspensionsavgifter och därmed finansierar arbetspensionerna för sina anställda. En del av statens andel täcks med medel från Statens pensionsfond och en del med statens övriga budgetmedel.
Staten deltar i finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn med cirka 1,3 miljarder euro. I praktiken innebär det statens andel av arbetspensionerna för företagare, lantbruksföretagare och sjöfarare. År 2023 var statens andel av företagarnas arbetspensioner 485 miljoner euro, av lantbruksföretagarnas arbetspensioner 791 miljoner euro och av sjöfararnas arbetspensioner 63 miljoner euro.
Dessutom ersätter staten ur sina medel arbetspensionsförsäkrarna för de pensioner som de betalat och som tjänats in för tiden för vård av barn under 3 år och för tiden med studier.
Övriga pensionsavgifter omfattar andelen för pensioner enligt tryggheten med tanke på särskilda risker på 0,5 miljarder. Dessutom räknas till övriga pensionsavgifter avgifterna för fritt formade tilläggspensioner (0,6 miljarder euro), som är sådana avgifter som betalats av arbetsgivare och arbetstagare som tecknat frivillig pensionsförsäkring.
Intäkter och utgifter inom pensionssystemet sammanlagt
Ovannämnda intäkter och utgifter inom pensionssystemet som helhet framgår också av vidstående översiktsbild:
