Det finländska arbetspensionssystemets rättsliga ställning inom EU
Det finländska arbetspensionssystemet har en etablerad och erkänd EU-rättslig ställning. Vårt arbetspensionssystem står utanför EU:s gränsöverskridande konkurrens inom försäkringsbranschen och omfattas inte av den livförsäkringslagstiftning som reglerar sektorn. Karaktären av social trygghet i vårt arbetspensionssystem utgör grunden för den EU-rättsliga ställningen, som avtalades år 1995 när Finland anslöt sig till EU.
Innehållet på denna sida
- Den EU-rättsliga ställningen en del av Finlands anslutningsfördrag
- Arbetspensionssystemets karaktär av social trygghet
- Inverkan av den EU-rättsliga ställningen på arbetspensionsförsäkrarnas verksamhet
- Övrig EU-lagstiftning gäller också för oss
- Etablerad och erkänd ställning
- Utredning av EU-reglering av betydelse för arbetspensionsförsäkrarna
Den EU-rättsliga ställningen en del av Finlands anslutningsfördrag
Finlands arbetspensionssystem står ur EU-rättsligt perspektiv utanför EU:s gränsöverskridande konkurrens inom försäkringsbranschen och omfattas inte av den livförsäkringslagstiftning som reglerar sektorn. Den livförsäkringslagstiftning som möjliggör gränsöverskridande konkurrens tillämpas således inte på finländska arbetspensionsbolag.
EU bygger på fri rörlighet av varor och tjänster. Därför har försäkringsföretagen rätt att bedriva verksamhet inom hela EU-området och försäkringstagarna har på motsvarande sätt rätt att teckna försäkring i vilket försäkringsbolag som helst med verksamhet inom EU. Denna huvudregel tillämpas sålunda inte på arbetspensionsförsäkring i Finland.
Ställningen för Finlands arbetspensionssystem avtalades år 1995 när vi anslöt oss till EU. Till Finlands anslutningsfördrag fogades ett tillägg, enligt vilket livförsäkringsdirektivet som möjliggör gränsöverskridande konkurrens inte ska omfatta pensionsverksamhet inom sådana finländska pensionsförsäkringsföretag som avses i den finska lagen om pension för arbetstagare och annan finsk lagstiftning på området.
En förutsättning var att den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen separerades från bolagens övriga försäkringsverksamhet. Det gjordes genom lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag som trädde i kraft 1997. Enligt lagen får arbetspensionsbolagen endast bedriva lagstadgad arbetspensionsförsäkringsrörelse. De kan således inte konkurrera om annan försäkringsverksamhet med andra försäkringsbolag.
Utländska aktörer kan emellertid i enlighet med anslutningsfördraget etablera sig i Finland och bilda ett arbetspensionsbolag eller förvärva ett bolag som redan är verksamt i landet.
Arbetspensionssystemets karaktär av social trygghet
Karaktären av social trygghet i vårt arbetspensionssystem utgör grunden för den EU-rättsliga ställningen.
Vår arbetspension är till sin juridiska form en lagstadgad och obligatorisk försäkring, som gäller samtliga arbetstagare och företagare. Alla arbetsgivare med verksamhet i Finland ska försäkra sina anställda i händelse av ålderdom, arbetsoförmåga och familjeförsörjares död. Både det skydd som den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen ger och de försäkringsavgifter som betalas baserar sig på arbetstagarens lön. Vår arbetspension är således på samma gång både lagstadgad och anställningsbaserad.
I många andra EU-länder har den lagstadgade pensionen och den tjänstepension som baserar sig på anställning i stället skötts genom två inbördes olika system.
Arbetspensionssystemet i Finland skiljer sig från övriga EU-länder också i fråga om modellen för verkställande. Arbetspensionerna inom den privata sektorn administreras decentraliserat av flera arbetspensionsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor som konkurrerar sinsemellan. Konkurrensen och decentraliseringen har två syften: att möjliggöra arbetsgivarens valfrihet och effektivisera verkställandet av arbetspensionerna. Pensionsskyddet inom den offentliga sektorn sköts av egna arbetspensionsförsäkrare. Arbetspensionsförsäkrarnas uppgift är inte att eftersträva vinst, utan att trygga arbetspensionerna.
Till skillnad från många andra EU-länder utgör det finländska arbetspensionssystemet således en del av den lagstadgade sociala tryggheten. Därför har varken arbetspensionsförsäkringen eller den övriga sociala tryggheten i Finland öppnats för gränsöverskridande konkurrens.
Inverkan av den EU-rättsliga ställningen på arbetspensionsförsäkrarnas verksamhet
I och med den EU-rättsliga ställningen ska arbetspensionssystemet i Finland vara tydligt vid skötseln av sin grundläggande uppgift. Både finska staten och arbetspensionsförsäkrarna ska iaktta de skyldigheter som avtalats i samband med EU-anslutningsfördraget. Den viktigaste bestämmelsen är att arbetspensionsbolagen inte får bedriva annan verksamhet än lagstadgad pensionsförsäkring.
Dessutom får de pensionstillgångar som förvaltas av arbetspensionsförsäkrarna endast användas för finansiering och skötsel av ändamål som hänför sig till arbetspensionsskyddet. De får inte användas för att främja andra nationella mål och exempelvis inte för att täcka underskott i den offentliga ekonomin i övrigt. Exempelvis får den solvensreglering som gäller arbetspensionsförsäkrare inom den privata sektorn inte innehålla något som gynnar investering i hemlandet.
Arbetspensionstillgångarna har genom kommissionens beslut i statistiken definierats som en del av den offentliga ekonomin i Finland. Med tanke på rätten till statsstöd är det relevant att arbetspensionsplaceringarna inte betraktas som offentliga investeringar, med andra ord som en del av staten. Därför är det viktigt att arbetspensionsförsäkrarna i alla situationer fattar placeringsbesluten självständigt och att de inte omfattas av statens ekonomisk-politiska styrning.
En annan central aspekt i anslutning till den EU-rättsliga ställningen är att alla bolag som bedriver lagstadgad arbetspensionsförsäkringsrörelse i Finland också ska ha sitt huvudkontor i Finland. Även tillsynen av arbetspensionsbolagen handhas av de finländska myndigheterna. Finland reglerar med en nationell lag bl.a. tillsynen av arbetspensionsbolagens investeringsverksamhet och solvens.
Övrig EU-lagstiftning gäller också för oss
Den EU-rättsliga ställningen gäller endast lagstiftningen om livförsäkringsbolag som möjliggör gränsöverskridande konkurrens, inte annan EU-lagstiftning. Därmed omfattas arbetspensionsförsäkrarna exempelvis av EU:s konkurrenslagstiftning och övrig EU-lagstiftning avseende finanssektorn, såsom investeringsverksamhet.
I form av socialförsäkringspension omfattas arbetspensionen av EU:s förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dess syfte är att samordna rätten till social trygghet, såsom pension, för EU-medborgare som rör sig mellan medlemsländerna och på detta sätt möjliggöra arbetskraftens fria rörlighet.
Med stöd av förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen gäller t.ex. EU-regleringen om tjänstepensioner (IORP-direktiven) inte lagstadgade arbetspensionsförsäkrare i Finland, vilket skapar en inre marknad och standarder för arbetsgivar- och branschspecifika pensionsfonder.
Etablerad och erkänd ställning
Det finländska arbetspensionssystemets EU-rättsliga ställning är etablerad och erkänd. Karaktären av social trygghet i vårt arbetspensionssystem har också efter anslutningsfördraget flera gånger erkänts bl.a. i samband med upprättandet av olika direktiv och i kommissionens svar på vissa frågor som Europaparlamentets ledamöter ställt till kommissionen.
Utredning av EU-reglering av betydelse för arbetspensionsförsäkrarna
År 2013 lät vi göra en utredning för att uppskatta ramvillkoren för vår rättsliga ställning inom EU med utgångspunkt i EU:s reglering av den inre marknaden och konkurrensrätten. En central slutsats av utredningen var att arbetspensionssystemet ska vara klart avgränsat och så noga som möjligt iaktta de skyldigheter som avtalats i samband med EU-anslutningsfördraget.
Enligt utredningen kan EU-kommissionen ifrågasätta den etablerade och erkända ställningen endast, om Finland själv på ett väsentligt sätt ändrar regleringen och verkställandet av pensionssystemet. Ju bättre systemet bidrar till att stödja den arbetsrelaterade rörligheten, desto mer accepterat är systemet ur EU-rättsligt perspektiv.