De lagstadgade pensionerna i EU-ländernas egna händer

Finlands medlemskap i Europeiska unionen har också betydelse för arbetspensionssystemet. Även om EU inte har beslutanderätt om arbetspensionerna, inverkar EU på pensionerna exempelvis genom förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen, den ekonomiska samordningen och den gemensamma eurovalutan.

EU:s befogenheter i fråga om lagstadgade arbetspensioner är mycket begränsad

Sättet hur det lagstadgade arbetspensionsskyddet är ordnat och innehållet i arbetspensionsförmånerna hör starkt till medlemsstaternas eget beslutsfattande inom EU. EU kan därigenom inte genom lagstiftning ingripa i enskilda medlemsstaters beslutsprocesser eller innehållet i pensionsskyddet eller den övriga sociala tryggheten.

Eftersom arbetspensionen i Finland är en form av lagstadgad socialförsäkring, omfattas den emellertid av EU:s förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen. Syftet med förordningen är att samordna rätten till social trygghet, såsom arbetspensioner, för EU-medborgare som rör sig mellan medlemsländerna. I praktiken gör förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemet det möjligt att flytta från ett medlemsland till ett annat för att arbeta utan förluster eller överlappningar i de lagstadgade pensionerna: den pension som tjänats in kvarstår vid flytten från ett land till ett annat och pension betalas ut till alla EU- och ESS-länder och Schweiz.

Pensionssystemens betydelse för den offentliga ekonomin

De lagstadgade pensionerna räknas i EU höra till den offentliga ekonomin och socialskyddsfonderna. Därför har pensionssystemet och dess utformning en stor betydelse för den offentliga ekonomin såväl i Finland som i övriga EU-länder. Pensionerna utgör en viktig del av den sociala tryggheten och är därigenom också en betydande utgiftspost, och pensionspolitiken i respektive land har en väsentlig inverkan på arbetsmarknaden. Den åldrande befolkningen och hållbarhetsproblemen inom de offentliga finanserna har inneburit eller kommer att innebära utmaningar.

Efter finanskrisen i slutet av 2000-talet skärptes den ekonomiska samordningen inom EU. Den starkare ekonomiska samordningen har också berört medlemsländernas pensionspolitik. Även om EU:s lagstiftningsbehörighet inte direkt utsträcker sig till hur den lagstadgade socialförsäkringspensionen är ordnad, har EU möjlighet att styra medlemsländerna till pensionsreformer genom reglering, övervakning och samordning av de offentliga finanserna samt genom ekonomisk samordning.

Den ekonomiska samordningen blev på 2010-talet mer förpliktande, samtidigt har man mot slutet av årtiondet också eftersträvat mer flexibilitet i de ekonomiska bestämmelserna. I slutet av 2010-talet har även sociala frågor, bl.a. i anslutning till den sociala tryggheten och dess tillräcklighet, tagits upp på EU:s utvecklingsagenda.

Ett fungerande euroområde stöder placeringen av pensionstillgångarna

EU och den gemensamma eurovalutan har betydelse också när det gäller placeringen av arbetspensionstillgångarna.

Arbetspensionsförsäkrarna placerar en del av arbetspensionsavgifterna på den internationella finansmarknaden och i inhemska objekt. Av tillgångarna har cirka 40 procent placerats i Finland och övriga länder inom euroområdet. Ett välfungerande finansieringssystem inom euroområdet stöder placeringen av arbetspensionstillgångarna. Dessutom har de beslut som fattas och också de beslut som inte fattas inom EU betydelse för utvecklingen av de nationella ekonomierna och finansmarknaden.

Euron har en viktig roll när det gäller att minska risken i pensionsfondernas placeringsverksamhet; i och med den gemensamma valutan är placering inom euroområdet inte förenat med valutakursrisk. Vid placering utanför euroområdet måste arbetspensionsförsäkrarna omvandla euron till andra valutor och tillbaka till euro för att betala ut pensionerna. Valutaväxlingen och förändringarna i valutakurserna inverkar på intäkterna av placeringsverksamheten.

Euron har också visat sig var viktig för arbetspensionstagarna när det gäller att bibehålla prisstabiliteten. Jämfört med marktiden har pensionseurons köpkraft varit stabil. Inflationen inom euroområdet har varit mindre till följd av den gemensamma valutan och den samlade penningpolitiken.

Olika pensioner och pensionsskydd i olika länder

Pensionssystemen i olika länder kan avvika på många sätt från varandra. De har i varje EU-land byggts upp utifrån nationella val och omständigheter.

Hos oss i Finland har den lagstadgade och inkomstbaserade arbetspensionen en viktig uppgift för att generera en omfattande och tillräcklig försörjning vid ålderdomen. I det övriga Europa bygger systemet mer på arbetsgivar- och yrkesspecifika pensioner, där förmånerna i allmänhet är mindre omfattande och mindre enhetliga.

Även tilläggspensionerna betraktas inom pensionspolitiken på EU-nivå som en viktig del av medborgarnas pensionsskydd. Tilläggspensionerna är arbetsgivar- och yrkesspecifika pensioner samt pensioner som bygger på privat pensionssparande. I Finland är tilläggspensionernas betydelse mindre än i många andra EU-länder.

Pensionssystemen i de olika EU-länderna beskrivs mer ingående på sidan Pensionssystemen i olika länder.