Principer för finansieringen av arbetspensionerna

Arbetspensionen i Finland är förmånsbestämd, vilket innebär att förmånen eller pensionen betalas ut till avtalat belopp och de pengar som behövs för pensionerna samlas in genom arbetspensionsavgifter.

Alternativa sätt att finansiera pensionerna

För finansieringen av arbetspensionerna finns det två huvudalternativ: ett fördelningssystem och ett helt fonderande system. I Finland finansieras arbetspensionerna huvudsakligen genom en kombination av dessa två system, dvs. genom ett system med partiell fondering.

I fördelningssystemet insamlas i arbetspensionsavgifter årligen de pengar som behövs för att betala ut pensionerna under respektive år. Sålunda betalar generationen i arbetsför ålder i sin helhet pensionerna för de generationer som redan uppnått pensionsåldern. Pensionssystemen för företagare och lantbruksföretagare fungerar i Finland enligt principen för fördelningssystemet och finansieras med pensionsavgifter och skatter.

I ett helt fonderande system insamlas däremot i arbetspensionsavgifter årligen så mycket som det behövs för att i framtiden betala ut de pensioner som tjänats in under respektive år. I det helt fonderande systemet sparar varje generation själv ihop medlen för sina egna pensioner. Då kan till pensionsutgifterna också användas den avkastning som erhålls på de fonderade besparingarna, vilket minskar den avgift som behövs. I Finland används inte ett helt fonderande system.

I systemet med partiell fondering kombineras dessa två alternativa sätt att finansiera arbetspensionerna: en del av de arbetspensionsavgifter som årligen tas ut fonderas, dvs. läggs åt sidan och placeras för framtida pensioner. I det delvis fonderande systemet betalar varje generation en del av pensionerna för de generationer som redan gått i pension men sparar också en del för sin egen framtida pension. I Finland fungerar pensionssystemen för de anställda inom den privata sektorn och för sjöfararen enligt denna princip med partiell fondering. Partiell fondering sänker arbetspensionsavgiften jämfört med ett rent fördelningssystem.

Ett pensionssystem som finansieras med fördelningssystemet kan också kombineras med s.k. buffertfonder, såsom i pensionssystemet för anställda inom den offentliga sektorn. Med hjälp av buffertfonderna dämpas trycket på en höjning av arbetspensionsavgifterna i framtiden.

Oavsett system finansieras arbetspensionerna huvudsakligen med arbetspensionsavgifter. För dem redogörs mer ingående på sidan Arbetspensionsavgifterna.

Finansieringen av pensionerna för anställda inom den privata sektorn

Pensionssystemet för anställda inom den privata sektorn är partiellt fonderande. En del av de arbetspensionsavgifter som årligen tas ut fonderas för framtida pensioner och återstoden används för att bekosta de pensioner som betalas ut under respektive år. På motsvarande sätt täcks en del av de arbetspensioner som betalas ut respektive år med tidigare fonderade tillgångar och avkastningen på dem.

Den partiella fonderingen gäller endast ålders- och invalidpensioner. Partiell ålderspension, deltidspension, arbetslivspension och familjepensioner finansieras genom fördelningssystemet, dvs. med de arbetspensionsavgifter som samlas in årligen. Dessutom finansieras de årliga indexjusteringarna som görs på alla löpande arbetspensioner enbart med årliga arbetspensionsavgifter.

För närvarande överförs cirka en femtedel av de arbetspensionsavgifter som årligen samlas in av arbetsgivarna och arbetstagarna till fonder och resten används för att betala löpande pensioner. Tack vara placeringsintäkterna är den fonderade delen av pensionsutgiften större än av avgifterna. I dagens läge fås cirka var femte pensionseuro från den fonderade delen. Enligt prognoserna ökar fondernas andel av de löpande pensionerna före 2030 till en fjärdedel och längre fram i framtiden till cirka en tredjedel.

Den partiella fonderingen av arbetspensionerna i förskott är ett sätt att bereda sig på förändringarna i befolkningens åldersstruktur. Då en del av pensionerna kan finansieras med hjälp av fonder, behöver de arbetspensionsavgifter som tas ut av arbetstagarna och arbetsgivarna inte höjas orimligt.

Då arbetspensionssystemet skapades möjliggjorde den partiella fonderingen också bättre pensionsförmåner för dem som närmade sig pensionsåldern vid tidpunkten för när arbetspensionssystemet grundades än vad som hade varit möjligt att bekosta i ett helt fonderande system.

Fonderingen av arbetspensionsavgifterna behandlas mer ingående på sidan Fonderingen av arbetspensionerna.

Finansieringen av pensionerna för företagare

Finansieringen av pensionerna för företagare bygger på ett fördelningssystem, utan tillämpning av någon fondering. Den arbetspensionsavgift som tas ut av företagarna i regel inte räcker emellertid till för att täcka de årliga pensionsutgifterna. Den del som fattas för finansieringen av de företagarpensioner som betalas ut bekostas av staten.

Finansieringen av pensionerna för lantbruksföretagare

Finansieringen av pensionerna för lantbruksföretagare bygger också på ett fördelningssystem, utan fondering. Eftersom antalet pensionstagare bland lantbruksföretagarna är det dubbla i förhållande till antalet försäkrade, räcker den arbetspensionsavgift som årligen samlas in inte till för att täcka de årliga pensionsutgifterna. Den del av finansieringen av lantbruksföretagarnas pensioner som försäkringsavgifterna inte räcker till för bekostas då av staten. Den genomsnittliga försäkringsavgift som årligen samlas in av lantbruksföretagarna är betydligt lägre (cirka 10 procentenheter) än för andra företagare.

Finansieringen av sjöfararen

Sättet att finansiera sjöfararens pensionerna motsvarar i stort finansieringen av pensionerna för anställda inom den privata sektorn, dvs. en del av de arbetspensionsavgifter som årligen samlas in fonderas för framtida pensioner. Ett undantag är emellertid att staten deltar i kostnaderna för sjöfararens pensionerna genom att betala mindre än en tredjedel av pensionsutgiften.

Finansieringen av pensionerna inom den kommunala sektorn

Pensionerna inom den kommunala sektorn finansierades fram till år 1988 enbart genom ett fördelningssystem. I början av 1988 trädde en lagändring i kraft som gav Keva möjlighet att förbereda sig på de framtida pensionsutgifterna med hjälp av fondering. En del av den kommunala sektorns årliga arbetspensionsavgifter överfördes sålunda till en fond ända fram till 2016, varefter fondens avkastningar har använts till att betala löpande pensioner.

Genom fonderingen har Keva skapat en buffert, varigenom den arbetspensionsavgift som tas ut av arbetstagarna och arbetsgivarna kan hållas på en lägre nivå än vad pensionsutgiften skulle förutsätta. Det belopp som upplöses fastställs varje år separat.

Enligt prognoserna tas en betydande del av fonderna i användning mellan år 2020 och 2050. De stora årskullarna kommer att vara i pension under dessa år och därigenom hänför sig också relativt sett den största pensionsutgiften till denna period.

Finansieringen av statens pensioner

Finansieringen av statens pensioner bygger i princip på ett fördelningssystem. Fonderingen finns med som en buffert, varmed kostnaderna för framtida pensioner kan jämnas ut med hjälp av såväl avkastningen på placeringarna som genom upplösning av fonden.

Statens Pensionsfond startade sin verksamhet år 1990 och är en fond utanför statsbudgeten. Den svarar för fonderingen och placeringen av pensionsmedlen. Fondens tillgångar inflyter från pensionsavgifterna och vissa avgifter i anslutning till dem samt från intäkterna av placeringsverksamheten.

Från pensionsfonden utbetalas inga direkta pensioner, utan alla pensioner som omfattas av statens pensionssystem betalas ur anslag som reserverats i statsbudgeten. Till statsbudgeten överfördes år 2023 ett belopp motsvarande 40 procent av de årliga pensionsutgifterna. Under åren 2024-2028 ökar budgetöverföringen årligen med en procentenhet från 40 procent till 45 procent. Finansministeriet svarar i sin tur för att de medel som behövs överförs till Keva, som i praktiken sköter utbetalningen av pensionerna till statens anställda. Sedan 2013 har fonden överfört en större summa till statsbudgeten än vad som inflyter till fonden i form av pensionsavgifter.

I lagen om statens pensionsfond har för pensionsfonden ställts ett fonderingsmål på 25 procent av beloppet av det fulla pensionsansvaret inom statens pensionssystem. Separata bestämmelser finns om användningen av fondens tillgångar efter att fonderingsmålet har uppnåtts.

Finansieringen av pensionerna inom övriga offentliga sektorer

Pensionerna för anställda inom den evangelisk-lutherska kyrkan finansieras på samma sätt som för anställda inom den kommunala sektorn. Finansieringen bygger således på ett fördelningssystem i kombination med en buffertfond för att jämna ut pensionsutgifterna. Kyrkans pensionsfond ansvarar för uppgifterna i anslutning till finansieringen.

Personalpensionerna för de anställda vid Folkpensionsanstalten finansieras med medel ur den pensionsansvarsfond som anges i lagen om Folkpensionsanstalten.

Pensionerna enligt övriga pensionssystem inom den offentliga sektorn, såsom pensionerna enligt lagen om ortodoxa kyrkan och lagen gällande anställda vid Ålands landskapsregering samt pensionerna enligt pensionsstadgan för Finlands Bank finansieras enligt motsvarande principer som i de övriga pensionslagarna för den offentliga sektorn, dvs. med ett fördelningssystem som också innehåller olika buffertfonder.