Arbetspensionsrehabilitering förebygger arbetsoförmåga

Med arbetspensionsrehabilitering avses den yrkesinriktade rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsförsäkrarna i syfte att förebygga arbetsoförmåga och förbättra möjligheterna att arbeta, då en person på grund av sitt hälsotillstånd inte längre kan fortsätta i sitt tidigare arbete. Målet är att arbetstagaren eller företagaren trots sjukdom, lyte eller skada kan fortsätta i arbetslivet.

Målet att stödja längre arbetskarriärer

Det centrala målet med den lagstadgade arbetspensionsrehabiliteringen är att förebygga arbetsoförmåga hos arbetstagare och företagare och därigenom stödja längre arbetskarriärer. Med hjälp av arbetspensionsrehabilitering strävar man efter att förhindra att en person blir invalidpensionerad, eller att åtminstone senarelägga invalidpensioneringen. Arbetspensionsrehabilitering är alltid det primära alternativet före invalidpension.

Arbetspensionsrehabilitering ger möjlighet till följande:

• bibehållen yrkesskicklighet och utökad kompetens
• bättre utkomst jämfört med invalidpension
• högre ålderspension i och med fortsatt arbete
• bättre funktionsförmåga och bibehållen social miljö genom arbete.

Ur arbetsgivarens synvinkel stöds med arbetspensionsrehabiliteringen arbetsgivarens behov av att sörja för de anställdas sjukdomsrelaterade risker och trygga en tillräcklig personal. Arbetspensionsrehabiliteringen stöder förlängningen av arbetskarriärerna. Samtidigt dämpar den trycket på en höjning av arbetspensionsavgifterna.

Arbetspensionsrehabiliteringen hör nära samman med arbetslivet och det övriga samhället. Det ligger både i individens och i samhällets intresse att försöka minska antalet invalidpensionsfall. Ett väl fungerande samarbete mellan arbetsplatsen, företagshälsovården och arbetspensionsförsäkraren är här av största vikt. Om ett problem som hotar arbetsförmågan upptäcks i ett tidigt stadium och nödvändig vård och rehabilitering sätts in i rätt tid, kan allt fler individer återgå till arbetslivet.

Målet med arbetspensionsrehabiliteringen är att de kostnader som använts till rehabilitering som helhet är mindre än motsvarande pensionsutgift.

Vem har rätt till arbetspensionsrehabilitering?

Såväl löntagare, företagare som lantbruksföretagare har rätt till arbetspensionsrehabilitering, förutsatt att de uppfyller de kriterier som fastställs för arbetspensionsrehabilitering i lag.

Rätt till arbetspensionsrehabilitering har en person som inom de närmaste åren löper risk att bli invalidpensionerad eller som redan får tidsbegränsad invalidpension, dvs. rehabiliteringsstöd. Med risk avses en situation där personens sjukdom, lyte eller skada utan arbetspensionsrehabiliteringsåtgärder skulle leda till att personen beviljas invalidpension, även om möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering skulle beaktas.

En annan viktig förutsättning för arbetspensionsrehabilitering är att man med hjälp av den ska kunna förhindra eller skjuta upp personens förväntade arbetsoförmåga eller med hjälp av rehabiliteringen kunna återställa arbetsförmågan så att personen kan fortsätta förvärvsarbeta eller återvända till arbetslivet.

Förutsättningar för beviljande av arbetspensionsrehabilitering

Förutsättningarna för beviljande av arbetspensionsrehabilitering fastställs i arbetspensionslagstiftningen.

Förutsättningarna för arbetspensionsrehabilitering är följande:

• den sökande har ännu inte uppnått sin lägsta pensionsålder
• hos den sökande har konstaterats en sjukdom, ett lyte eller en skada som sannolikt medför risk för arbetsoförmåga under de närmaste åren
• den sökande har haft arbetsinkomster på sammanlagt minst 41 143,38 euro (nivån år 2024) under de fem senaste kalenderåren före ansökan
• den sökande har inte rätt till rehabilitering med stöd av olycksfalls- eller trafikförsäkringen
• den sökande har enligt arbetspensionslagen försäkrade inkomster under de föregående 36 månaderna (skötsel av ett under 3-årigt barn likställs med förvärvsarbete då arbetsinkomsten undersöks)
• arbetspensionsrehabilitering är ändamålsenligt och man kan stöda sökande att fortsätta i ett arbete som passar personens hälsotillstånd.

Vid bedömningen av arbetspensionsrehabiliteringens ändamålsenlighet beaktas följande faktorer:

• den sökandes ålder
• den sökandes yrke och tidigare sysselsättning
• den sökandes utbildning
• en bedömning av om arbetspensionsrehabiliteringen sannolikt leder till att den sökande kan fortsätta i ett arbete som är lämpligt med tanke på hälsotillståndet eller återgå till arbetet.

Vid bedömningen av ändamålsenligheten beaktas också om arbetspensionsrehabiliteringen skjuter fram den sökandes pensionering. Om en pensionering trots rehabiliteringsåtgärder är förestående, är arbetspensionsrehabiliteringen inte ändamålsenlig. Rehabiliteringen ska bidra till att minska pensionsutgiften.

För personer som är nära pensionsåldern dimensioneras och ordnas arbetspensionsrehabiliteringen så att personen efter rehabiliteringen kan återgå till arbetslivet.

Om den sökande får ett nekande beslut på sin ansökan om arbetspensionsrehabilitering, framgår det av motiveringarna varför ansökan har avslagits. Om det nekande beslutet baserar sig särskilt på medicinska faktorer, anges i motiveringarna vilka faktorer som inverkat på bedömningen av fallet i fråga och vilka slutsatser som dragits med stöd av dem. Dessutom ska den sakkunnigläkare som deltagit i behandlingen av ansökan under beredningen ge en egen motiverad bedömning, som registreras i handlingarna i anslutning till fallet.

Metoder för arbetspensionsrehabilitering

Arbetspensionsrehabiliteringen är alltid individuell dvs. dess innehåll sammanställs med hänsyn till rehabiliteringsklientens behov och situation. Arbetspensionsrehabiliteringen är dessutom alltid yrkesinriktad, vilket innebär att den exempelvis inte omfattar medicinska rehabiliteringsåtgärder.

Centrala åtgärder inom arbetspensionsrehabilitering:

• rådgivning och handledning
• arbetsprövning på den egna arbetsplatsen eller i annat arbete
• arbetsträning
• komplettering av arbetsförmågan eller utbildning som leder till arbete
• ekonomiskt stöd för utövande av näringsverksamhet eller yrke.

De olika formerna av arbetspensionsrehabilitering beskrivs mer ingående på sidan Rekommendation om rehabiliteringsåtgärder.

Om rehabiliteringsklienten har en gällande anställning, utreds i första hand klientens möjligheter att få lämpligare uppgifter på arbetsplatsen eller möjligheterna till omläggning av arbetet. Sannolikheten för en lyckad rehabilitering ökar, om arbetsplatsen deltar i genomförandet av rehabiliteringen.

Objektet för arbetspensionsrehabiliteringen är alltid individen. Som arbetspensionsrehabilitering stöds inte rehabilitering i grupp eller verksamhet i syfte att främja arbetshälsan och välbefinnandet på arbetsplatserna.

Arbetspensionsrehabilitering är ekonomiskt fördelaktigt

Att förebygga arbetsoförmåga genom arbetspensionsrehabilitering är ekonomiskt fördelaktigt för alla parter. Det ligger i individens intresse att kunna fortsätta i arbetslivet så länge som möjligt, också med tanke på ett bättre skydd på äldre dagar. Rehabiliteringsklientens utkomst är bättre än alternativ invalidpension.

Om rehabiliteringsklienten under arbetspensionsrehabiliteringen är helt eller delvis förhindrad att förvärvsarbeta, utbetalas rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringspenningen grundar sig på den invalidpension som rehabiliteringsklienten skulle ha rätt till, om han eller hon då blev invalidpensionerad. Denna invalidpension höjs med ett rehabiliteringstillägg på 33 procent. Dessa två bildar tillsammans rehabiliteringspenningen.

Om rehabiliteringsklienten under arbetspensionsrehabiliteringen förtjänar mer än hälften av sin stabiliserade inkomst, kan partiell rehabiliteringspenning betalas ut. Den utgör hälften av rehabiliteringspenningen.

Om arbetsgivaren betalar lön för rehabiliteringstiden, betalas rehabiliteringspenningen ut till arbetsgivaren.

Till rehabiliteringsklienten kan också betalas rehabiliteringspenning i form av rehabiliteringsunderstöd som är beroende av prövning för den tid rehabiliteringsplanen upprättas eller för tiden mellan att rehabiliteringsbeslutet meddelats tills rehabiliteringen kommer i gång. Denna rehabiliteringspenning är lika stor som invalidpensionen.

Om personen får rehabiliteringsstöd och deltar i arbetspensionsrehabilitering, utbetalas ingen rehabiliteringspenning. Däremot får personen utöver rehabiliteringsstöd också ett rehabiliteringstillägg som är 33 procent av rehabiliteringsstödet.

Kostnaderna för rehabiliteringen, såsom resekostnader och studiematerial, ersätts separat på basis av de rekommendationer som arbetspensionsförsäkrarna utformat tillsammans.

Arbetsfördelning inom rehabiliteringen

Arbetspensionsförsäkrarna bär det primära ansvaret för den yrkesinriktade rehabiliteringen av personer i arbetslivet. För arbetspensionsrehabiliteringen ansvarar i regel den arbetspensionsförsäkrare där personen har eller senast har haft sin arbetspensionsförsäkring.

Arbetspensionsrehabiliteringen är emellertid endast en form av yrkesinriktad rehabilitering. Utöver arbetspensionsförsäkrarna erbjuder också FPA, arbetskraftsförvaltningen samt olycksfalls- och trafikförsäkringsbolagen yrkesinriktad rehabilitering.

FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering till dem som inte har rätt till arbetspensionsrehabilitering. Sådana är bl.a. personer som under en längre tid varit utanför arbetslivet.

Olycksfalls- och trafikförsäkringsbolagen ansvarar för rehabiliteringen, då behovet av rehabilitering beror på ett arbetsolycksfall, en yrkessjukdom eller en trafikskada.

Arbets- och näringsförvaltningen ordnar i sin tur rehabilitering för handikappade arbetssökande.

Hälso- och sjukvården ordnar tillsammans med FPA medicinsk rehabilitering som stöder den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Det finns således många ansvariga instanser som ordnar rehabilitering. Därför är det viktigt med klara spelregler mellan de olika aktörerna. Det säkerställer att individen får rehabilitering så smidigt som möjligt.