Arbetspensionstillgångarna ökade kraftigt 2024 – tillgångarna 271 miljarder euro
Arbetspensionsplaceringarna fortsatte att öka också under sista kvartalet i fjol och tillgångar inflöt för ytterligare 4 miljarder euro. Allt som allt uppgick beloppet av de pensionstillgångar som används för finansieringen av finländarnas arbetspensioner vid årets slut till 271 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Arbetspensionsförsäkrarna Telas senaste statistik.
Den nominella avkastningen på arbetspensionstillgångarna för fjolåret var 9,5 procent. Den reala avkastningen som beaktar inflationen som en faktor som minskar totalavkastningen var 8,7 procent.
– År 2024 var ett bra investeringsår för arbetspensionsförsäkrarna. Inbromsningen i inflationen och centralbankernas räntesänkningar backade upp utvecklingen på investeringsmarknaden och nästan alla tillgångsklasser utvecklades gynnsamt, berättar Arbetspensionsförsäkrarna Telas chefsekonom Mikko Mäkinen.
Den bästa avkastningen härrörde från noterade aktier, framför allt från marknaden i USA med draghjälp av teknologibolagen.
– De geografiska skillnaderna i aktieplaceringarna var stora. I Europa och särskilt Finland bleknade aktiemarknadens avkastning i jämförelse med den dynamiska ekonomin i USA. Inom dessa områden skulle det vara viktigt att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, konstaterar Mäkinen.
Kapitalplaceringarna samt placeringarna i onoterade aktier, hedgefonder och ränteinstrument gav också en hyfsad avkastning i fjol. Däremot stannade den genomsnittliga reala avkastningen på fastighetsplaceringarna nära noll.
Efter den starka tillväxten i arbetspensionstillgångarna under 2024 är utsikterna för innevarande år inte lika ljusa.
– Världsläget är för närvarande rätt dystert och placeringsutsikterna för 2025 överskuggas framför allt av de ökade geopolitiska spänningarna och det eskalerade handelskriget, säger Mäkinen.
Pensionsreformen ökar risktagningen men också avkastningen
Arbetsmarknadens centralorganisationer nådde i slutet av januari samförstånd om pensionsreformen och social- och hälsovårdsministeriet har redan inlett lagberedningen. En viktig del av reformen gäller justeringen av regleringen och finansieringstekniken i anslutning till arbetspensionsförsäkrarnas placeringsverksamhet inom den privata sektorn. Målet är att uppnå en aning bättre placeringsintäkter på pensionstillgångarna än i nuläget, vilket skulle stärka arbetspensionssystemets finansiering på lång sikt.
– I och med strävan efter högre placeringsintäkter kommer den årliga variationen i avkastningen sannolikt att öka. Under goda tider kan avkastningen vara en aning bättre än i dag och under sämre tider tvärtom. Arbetspensionsförsäkrarnas investeringshorisont sträcker sig emellertid över flera årtionden, vilket jämnar ut variationerna i avkastningen på lång sikt, påminner Mäkinen.
Å andra sidan möjliggör det långa tidsperspektivet att man också med en liten ökning av risktagningen kan få bättre avkastning på arbetspensionsplaceringarna tack vare ränta-på-ränta-effekten, vilket bidrar till att minska trycket på att höja arbetspensionsavgiften.
Mäkinen lyfter också fram avigsidan, om arbetspensionsförsäkrarna väljer att hålla sig till en mycket återhållsam placeringsportfölj.
– Då skulle den potentiella risken vara att avkastningen blir för liten på grund av en för låg risknivå. Det kunde i sin tur i framtiden leda till ett höjningstryck på arbetspensionsavgiften, påpekar Mäkinen.
Dessutom är det bra att komma ihåg att även om reformen ger större möjligheter att öka placeringsrisken, ska pensionstillgångarna fortfarande placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. Dessutom ska arbetspensionsförsäkrarna också i fortsättningen alltid ha tillräckligt med kapital för att täcka pensionsansvaren.
Mer ingående information om beloppet av placeringstillgångarna och deras allokering finns i sin helhet på Telas webbplats på sidan
Telas nästa statistik om arbetspensionstillgångarna enligt läget vid utgången av mars 2025 publiceras i slutet av maj.
Ytterligare upplysningar:
