Arbetspensionstillgångarna ökade med 13 miljarder euro under 2023 – en måttlig höjning av aktievikten i pensionsreformen lönar sig

År 2023 ökade arbetspensionstillgångarna hyfsat.

– Tillväxten i investeringarna kan tillskrivas den goda utvecklingen på aktiemarknaden i fjol. Också ränteinvesteringarna genererade som omväxling rätt goda avkastningar, beskriver Telas analytiker Kimmo Koivurinne.

Den nominella avkastningen på arbetspensionstillgångarna för 2023 var 6,3 procent. Den reala avkastningen, som beaktar inflationen som en faktor som minskar totalavkastningen, var 2,6 procent. Aktieinvesteringarna hade i slutet av året genererat en real avkastning på 5,0 procent, ränteinvesteringarna 3,9 procent och de alternativa investeringarna 0,9 procent, medan den reala avkastningen på fastighetsinvesteringarna var negativ med −10,3 procent. Över en tidshorisont på tio år har den reala totalavkastningen på arbetspensionstillgångarna varit 3,5 procent om året. Uppgifterna framgår av Arbetspensionsförsäkrarna Telas senaste statistik.

Tillgångarnas fördelning enligt tillgångsslag och tillgångarnas geografiska fördelning förändrades inte nämnvärt under kvartalet.

Förnuftigt att öka aktierisken måttligt

Detta år pågår förhandlingar om den nästa pensionsreformen i Finland. Arbetsmarknadsorganisationernas uppgift är att förhandla fram en reform som stabiliserar de offentliga finanserna och inkluderar ett regelbaserat konsolideringssystem. Målet med reformen är att stärka de offentliga finanserna på lång sikt med cirka 0,4 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. Arbetspensionerna inom den privata sektorn har ett finansieringsunderskott som framför allt beror på den sjunkande nativiteten.

– Reformen i syfte att förbättra arbetspensionstillgångarnas investeringsintäkter kan lösa en del av anpassningsbehovet, men den löser inte allt, säger Koivurinne.

Arbetspensionssektorn har övervägt olika alternativ för att öka investeringsintäkterna och i praktiken är det fråga om att öka aktierisken, dvs. att investera mer än tidigare i aktier. De arbetspensionsförsäkrare som är Telas medlemmar understöder en måttlig höjning av aktievikten.

– Aktierna har genererat goda avkastningar, men det lönar sig att öka aktievikten endast måttligt, eftersom också andra tillgångsslag avkastar hyfsat i och med förändringen framför allt i räntemiljön. En kraftig ökning av aktierna skulle också betydligt minska de fördelar som diversifieringen av investeringarna medför, konstaterar Koivurinne.

Det sista kvartalet 2024 var avkastningen på ränteinvesteringarna exceptionellt god. Tack vare ett gynnsamt sista kvartal blev den nominella årsavkastningen på samtliga ränteinvesteringar 7,6 procent. Åren 2010–2019 har deras genomsnittliga nominella årsavkastning varit 3,1 procent.

En investeringsreform som ökar aktierisken skulle gälla arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn och innebära en översyn av beräkningsgrunderna och den lagstiftning som begränsar deras risktagning. Inom den privata sektorn regleras pensionsförsäkrarnas solvens striktare jämfört med exempelvis pensionsförsäkraren Keva inom den offentliga sektorn, som på hösten meddelade att bolaget höjer investeringsportföljens risknivå.

I nuläget består cirka 50 procent av pensionstillgångarna inom den privata sektorn av investeringar i aktier och aktierelaterade instrument. En måttlig höjning av aktievikten skulle kunna innebära att vikten höjs till knappt 60 procent.

– Att med hjälp av investeringsintäkter stärka finansieringen av arbetspensionerna är ett arbete på mycket lång sikt. Å ena sidan måste pensionstillgångarna tåla även kraftiga fluktuationer och å andra sidan kan frukterna av investeringsreformen inte plockas med en gång. Syftet med pensionsreformen bör vara att lätta på betalningsbördan för de små årskullar som nu föds, säger Koivurinne.

**
Telas statistikanalys av pensionstillgångarna innehåller uppgifter om investeringsverksamheten hos pensionsförsäkringsbolagen, pensionskassorna, pensionsstiftelserna, pensionsfonden för FPA:s personal, Keva, Kyrkans pensionsfond, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan, Finlands Banks pensionsfond och Statens pensionsfond. Statistiken omfattar endast lagstadgat arbetspensionsskydd. I Telas statistikförda arbetspensionstillgångar ingår inte övriga tillgångar och skulder eller materiella nyttigheter som redovisas i arbetspensionsförsäkrarnas balansräkning.

De pensionstillgångar som Tela statistikför avser tillgångar som kan investeras. Mer ingående information om beloppet av investeringstillgångarna och deras allokering finns i sin helhet på Telas webbplats på sidan Beloppet av pensionstillgångarna.

Statistiken publiceras också i statistikdatabasen.

Telas nästa investeringsanalys med uppgifterna för det första kvartalet 2024 publiceras i slutet av maj.