Kimmo Koivurinne: Minskningen i arbetspensionstillgångarna 2022 äventyrar inte finansieringen av pensionerna

Rötterna i 1960-talet, steg framåt på 1990- och 2000-talet

När vårt arbetspensionssystem grundades 1962 förekom till en början fondering endast i pensionerna för anställda inom den privata sektorn och för sjömän. I slutet av 1980-talet började också de kommunalanställdas pensioner fonderas i kommunernas pensionsförsäkrare Keva. År 1990 grundades även Statens pensionsfond (VER) för att jämna ut statens pensionsutgifter.

De första årtiondena var arbetspensionssystemets investeringar rätt anspråkslösa. Huvudorsaken var den låga arbetspensionsavgiften som på den tiden endast bekostades av arbetsgivaren och av vilken det efter att pensionerna betalats inte just fanns något kvar att fondera. I början av 1980-talet utgjorde de i sin helhet i Finland investerade pensionstillgångarna sammanlagt endast cirka fyra miljarder euro. Återlånen var då arbetspensionsbolagens största enskilda investeringsklass – de stod för nästan två tredjedelar av investeringarna. Därpå följde ränteinvesteringarna, vars andel var nästan en tredjedel. Aktie- och fastighetsinvesteringarnas andel var till en början endast några procent.

På 1990-talet förändrades pensionsinvesterandet i och med den reform som trädde i kraft 1997. Det talades om de stora åldersklassernas pensionsbomb, som krävde högre avkastningar för att inte brisera. Reformen innebar för pensionsinvesterarna solvensbestämmelser, där pensionsförsäkrarnas investeringsrisk begränsades utgående från solvensen. Före reformen hade investeringarna huvudsakligen hänfört sig till Finland, medan andelen inhemska investeringar i dagens läge är mindre än en fjärdedel. Genom solvensregleringen skapades de ramar inom vilka avkastning kunde eftersträvas på den internationella finansmarknaden. Efter millennieskiftet började illikvida kapitalinvesteringar och sofistikerade hedgefonder dyka upp i placeringsportföljerna, vilket förbättrade diversifieringen mellan olika tillgångsslag och genererade avkastning i olika marknadslägen.

Arbetspensionsinvesteringarna har ökat påtagligt från början av 2000-talet och pensionstillgångarna har något så när fyrdubblats på drygt tjugo år. En bidragande faktor till ökningen har varit den målmedvetna höjningen av risknivån, vilket i praktiken har inneburit en större andel investeringar i aktier och aktierelaterade instrument.

Ett investeringsår med kraftiga svängningar

Allmänt taget är en av de största effekterna som följer av en högre risknivå större variationer i investeringarna med marknaden. Framför allt aktieinvesteringar är i väsentlig grad förenade med variationer i marknadsvärdet på kort sikt. För arbetspensionsinvesteringarnas del speglar 2022 denna variation mycket bra. Året inleddes från en situation där investeringarna med direkt aktierisk utgjorde 54 procent (137 miljarder euro) av den totala allokeringen, dvs. av en investeringsförmögenhet på sammanlagt 255 miljarder euro. Aktiemarknaden stagnerade genast i början av året på grund av två faktorer – för det första den kraftigt förhöjda inflationen, som marknaden förväntade att centralbankerna skulle reagera på med skarpa höjningar av styrräntan. Dessutom orsakade utbrottet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari med påföljande sanktioner pristryck på energi, när marknaden blev tvungen att frigöra sig från beroendet av rysk naturgas. I Europa medförde kriget också oro för tillgången på gas och om den ska räcka till. På den globala marknaden var de direkta effekterna av kriget måttligare. Den osäkerhet som följde på kriget syntes naturligtvis på råvarumarknaden – Ryssland är inom världshandeln en viktig producent av olja, gas och spannmål. Också för Ukraina är spannmål en viktig exportprodukt.

Inflationen, som tagit fart till följd av de senaste årens kraftiga coronastimulans, nådde på sommaren i USA den högsta nivån på fyrtio år. Konsumentpriserna steg framför allt på grund av dyrare energi och råvaror, vilket också återspeglas i priset på konsumentvaror. Kombinationen av krig och inflation skapade allmän osäkerhet på marknaden, varpå arbetspensionsinvesteringarna minskade med totalt cirka 16 miljarder euro under årets första halva.

Under det andra halvåret började amerikanska centralbanken Feds skärpta räntepolitik ha effekt och syntes i en inbromsning i inflationen. På aktiemarknaden innebar det förändrade ränteklimatet fortsatt sjunkande marknadsnoteringar, även om den värsta tumulten från början av året verkade vara förbi. I Europa tangerade inflationen fortsatt rekordsiffror med en årsökning på över tio procent. I arbetspensionsinvesteringarna återspeglades inflationen och de stigande räntorna i en nedgång med måttliga två miljarder euro för det tredje kvartalet.

Under årets sista kvartal vände aktiemarknaden däremot svagt uppåt. Kina lättade på de långvariga och ur europeiskt perspektiv mycket strikta coronabegränsningarna, vilket återställde risktagningen på aktiemarknaden som avslut på det mycket omväxlande investeringsåret. När inflationstopparna passerats förbättrades också utsikterna för aktiemarknaden i Europa jämfört med det tidigare. Europeiska centralbanken ECB:s höjning av styrräntan i december stannade något under de mest nattsvarta förväntningarna. Dessa positiva signaler på marknaden i slutet av året ökade slutligen arbetspensionsinvesteringarna med cirka en miljard euro fram till utgången av december.

Likvida tillgångsklasser, dvs. noterade aktier och ränteinvesteringar (obligationslån, företagsobligationer), var hela året klart förlustbringande. Med beaktande av de allmänna marknadsförhållandena erbjöd investeringar utanför börsen, såsom fastighets- och kapitalinvesteringar samt onoterade aktieinvesteringar, som en slags anomali fortfarande en positiv nominell avkastning. Även om kapitalinvesteringarna rentav en aning bakvänt behöll sin värdering när börskurserna samtidigt föll med fart, är det skäl att notera att den totala volymen av kapitalinvesteringar minskade till nästan hälften från året innan. Den efter flera år med nollränta normaliserade räntemiljön utmanade i fjol alla tillgångsklasser och det kommer att vara intressant att se hur investeringarna utvecklas i år.