Kimmo Koivurinne: Dystra tider mot hösten
Det tredje kvartalet 2022 fortsatte i samma spår som början av året: pensionstillgångarna, som utgör en del av finansieringen av arbetspensionssystemet, minskade under kvartalet med cirka 2 miljarder euro och utgjorde vid utgången av september sammanlagt 237 miljarder euro. Den svaga utvecklingen för börsnoterade aktier och ränteinvesteringar bidrog till att minska tillgångarna under det gångna kvartalet. Den skärpta räntepolitiken, energikrisen i Europa och de försämrade ekonomiska utsikterna syntes på investeringsmarknaden i en allmän sänkning av risknivån.
I denna blogg redogör jag mer ingående för händelserna på finansmarknaden efter sommaren. Våra senaste tillgångsuppgifter finns på sidan Beloppet av pensionstillgångarna.
Osäkerheten på finansmarknaden lättade enbart tillfälligt under de tredje kvartalet. Inflationen som tagit fart efter Rysslands anfall mot Ukraina i februari fortsatte att stiga allt högre, vilket fick den amerikanska centralbanken Fed att återigen skärpa sin penningpolitik.
I USA sjönk inflationen endast svagt från toppnoteringarna under det förra kvartalet och var fortfarande drygt 8 procent högre än inflationssiffrorna ett år tidigare. I Europa fortsatte inflationen att klättra till nya rekord – konsumentpriserna hade i september stigit med hela 10,9 procent från året innan. I Europa pressas inflationen upp av dyrare energipriser, vilket i sin tur återspeglas i priset på varor och tjänster.
Liksom jag också konstaterade i min blogg efter föregående kvartal (Dyster början på året i skuggan av kriget), sätter uppgången i styrräntan sordin på aktiemarknaden. Så var fallet också nu: Feds tuffa höjningar av styrräntan – först i juli med 75 räntepunkter och i slutet av september med ytterligare 75 räntepunkter – fick den värsta inflationen att mattas av. För att stävja den kraftiga inflationen höjde också ECB och brittiska centralbanken styrräntorna i två omgångar under kvartalet. Även om aktiemarknaden i juli präglades av ett kortvarigt uppgångsrally, var marknadstrenden under kvartalet som helhet, liksom under året i övrigt, sjunkande.
Av världens mest följda aktieindex fortsatte S&P 500-indexet att sjunka mot slutet av september så att förlusten för helåret redan närmade sig 25 procent. Teknologibörsen Nasdaq har i sin tur drabbats ännu hårdare i år – dess avkastning var vid utgången av september nästan 33 procent på minus. Aktierna sjönk även i Europa, om än med en något lindrigare vinkelkoefficient. Stoxx-indexet och Helsingforsbörsen uppvisade i slutet av september förluster på drygt 20 procent för det gångna året. Stockholmsbörsen hör i år till de största förlorarna i Europa och har under året backat med hela 32 procent från toppnoteringarna vid årsskiftet. Också i Sverige inledde centralbanken på våren sina räntehöjningar från noll och stannade slutligen vid utgången av september vid en styrränta på 1,75 procentenheter.
Om åtstramningen av penningpolitiken varit det främsta bekymret på marknaden i USA, så har Europa kämpat med desto konkretare hot: man har inte lyckats vända inflationen mot nedgång, vilket genom de stigande priserna inverkar på hela ekonomin. Dessutom förutspås framför allt i Mellaneuropa en särskilt dyster vinter på grund av energikrisen till följd av kriget i Ukraina. Mot dessa realiteter är de allmänna utsikterna för ekonomin i Europa inget vidare, vilket också har en nedsättande inverkan på värderingen av europeiska aktier.
Utöver euroområdet genomlevde också Storbritannien ett besynnerligt kvartal. I slutet av september presenterade den konservativa regeringen under ledning av landets nya premiärminister sin tilläggsbudget. Stimulanspaketet i tilläggsbudgeten föranledde vid sidan av kritik från oppositionen också en marknadsreaktion som sällan har upplevts: den stimulerande finanspolitiken tillsammans med den sedan tidigare höga inflationen fick statsobligationernas marknadsräntor att stiga och pundets värde att rasa markant. Pundet sjönk snabbt till rekordlåg nivå i förhållande till dollarn. En sådan kombination var rena giftet för de brittiska pensionsinvesterarna, för vilka derivatpositionernas kontantsäkerheter tog ett skutt när marknadsparametrarna plötsligt förändrades. Som ett svar på de ökade säkerhetskraven tvingades pensionsfonderna att realisera sina investeringar i den grad att centralbanken BOE hastigt lanserade ett stödköpsprogram på 65 miljarder pund.
Diversifieringen minskade förlusterna
De inhemska arbetspensionsinvesterarna har klarat sig genom årets börsras tack vare diversifiering. De likvida tillgångsklasserna, dvs. noterade aktier och obligationslån, har varit klart förlustbringande. Med beaktande av de allmänna marknadsförhållandena har investeringar utanför börsen, såsom fastighets- och kapitalinvesteringar samt onoterade aktieinvesteringar, som en slags anomali fortfarande erbjudit en positiv nominell avkastning. Således kan dessa investeringar komma att uppvisa förlust ännu under årets sista kvartal (eller efter årsskiftet).