Kimmo Koivurinne: Dyster början på året i skuggan av kriget

Osäkerheten på finansmarknaden ökade ytterligare när Ryssland fortsatte sin attack mot Ukraina under det andra kvartalet. Inflationen som tagit fart efter coronapandemin fortsatte att stiga, vilket fick den amerikanska centralbanken Fed att höja styrräntan rejält i rentav två omgångar. Inflationen i juni var i USA svindlande 9,1 procent jämfört med ett år tidigare, vilket är den högsta nivån på över fyrtio år. Också i Europa klättrade inflationen till rekordnivåer – i juni hade prisnivån i euroområdet stigit med hela 8,6 procent från året innan. Prisuppgången bottnar huvudsakligen i att energi och råvaror blivit dyrare, vilket i sin tur höjer priset också på livsmedel och konsumtionsvaror.

Som vi väl vet, dämpar en höjning av styrräntan aktiemarknaden. I USA var centralbankens rappa räntehöjningar, i maj 50 och i juni 75 räntepoäng, förenade med ett starkt budskap: centralbanken har beredskap att skärpa penningpolitiken ytterligare om situationen kräver det. När räntorna steg sjönk aktiemarknadens hörnsten, S&P 500-aktieindexet, varje månad under det andra kvartalet så att den negativa kvartalsavkastningen närmade sig 20 procent. Teknologibörsen Nasdaq drabbades ännu hårdare av de stigande räntorna och den ökade osäkerheten – dess negativa avkastning under motsvarande tid var nästan 25 procent. Också de europeiska aktierna minskade i värde, visserligen var nedgången här något lindrigare. Stoxx-indexen och Helsingforsbörsen avslutade kvartalet med en nedgång på knappt 10 procent.

Europeiska centralbanken ECB reagerade måttligare på inflationen och meddelade att banken höjer styrräntan först i juli. I Europa torde inflationen till stor del bero på problemen i tillgången på energi till följd av kriget i Ukraina, varvid en åtstramning av penningpolitiken inte löser problemet. Tyvärr finns det ingen sådan trollstav, varmed man snabbt kunde strypa Italiens och Tysklands beroende av naturgas från Ryssland. Bekymren till följd av energiberoendet har under början av året också återspeglats i att euron minskat i värde. Vår gemensamma valuta har från årets början försvagats med knappt 8 procent gentemot dollarn.

Under årets andra kvartal sjönk aktiemarknaden generellt sett också i Asien, även om Kina denna gång skiljde sig från de övriga tillväxtmarknaderna. Kina har hållit fast vid sina strikta coronabegränsningar ända fram till våren detta år och när restriktionerna luckrades upp ökade den ekonomiska aktiviteten. Avvecklingen av begränsningarna syntes också i prissättningen på lokala aktier och exempelvis Hang Seng-indexet sjönk under kvartalet med endast cirka 0,5 procent. Trots de kinesiska aktiernas relativt sett goda kvartal, har det under den senaste tiden överlag varit svårt att hitta positiva signaler på finansmarknaden.

Vid sidan av centralbankernas finanspolitik inverkar också det skärpta världsläget på marknadsräntorna. Den högre räntenivån var rena giftet för ränteinvesteringar, eftersom värderingen på obligationslån sjunker när räntenivån går upp. I ränteinvesteringarna har både en skärpt penningpolitik och risken för en global recession inom den närmaste framtiden prissatts.

Diversifieringen av investeringarna minskade förlusterna

De inhemska arbetspensionsinvesterarna drog under kvartalets prövningar nytta av investeringarnas diversifiering. Diversifieringen minskade inverkan av den dystra starten på året på arbetspensionstillgångarna. När både aktierna och räntepapperen lyste röda, kämpade fastighetsinvesteringarna fortfarande nominellt på plus. De alternativa investeringarna, som drar nytta av ökade marknadsfluktuationer, gav också en positiv nominell avkastning på några procent. Samtidigt är det bra att komma ihåg att de större värdeförändringarna i aktieinvesteringarna på kort sikt är en följd av riskexponering, vilket innebär en bättre förväntad avkastning på lång sikt. Här gäller det gamla talesättet: arbetspensionsinvesterarens kvartal är 25 år.