Kimmo Koivurinne: Det andra coronaåret gynnade aktieinvesteringar
År 2021 erbjöd trots pandemin exceptionellt god avkastning på pensionsplaceringarna: placeringstillgångarna, som utgör en del av finansieringen av arbetspensionssystemet, ökade under året med cirka 23 miljarder euro och uppgick vid utgången av december till sammanlagt 255 miljarder euro.
Den starka utvecklingen av aktieplaceringarna och framför allt kapitalplaceringarna utökade placeringstillgångarna under det gångna året. Den goda coronavaccinationstäckningen och företagens positiva resultatrapporter stärkte det allmänna förtroendet för ekonomin. Det starka draget i ekonomin lyfte, trots coronavirusvarianterna, de nordamerikanska huvudaktieindexen till alla tiders nya rekord.
I denna blogg redogör jag mer ingående för händelserna på finansmarknaden under det gångna året. Våra senaste publicerade tillgångsuppgifter finns på vår webbplats under Beloppet av pensionstillgångarna.
Ökningen i arbetspensionstillgångarna 2021 är en särskilt god nyhet nu, när hela världen följer läget i Ukraina. I detta skede är det svårt att uppskatta hur länge krisen kommer att pågå eller dess slutliga konsekvenser för ekonomin. Tillgångarna tryggar finansieringen av nuvarande och framtida pensioner.
Helikopterpengarna satt fart på ekonomin
Fjolåret började överlag i hoppfull stämning. Inledningen av coronavaccinationerna bidrog till att backa upp den kraftiga återhämtningen på placeringsmarknaden som börjat på aktiemarknaden under det första coronaåret. I USA satte vid sidan av centralbanksstimulansen de s.k. helikopterpengarna, dvs. stödpengar som delas ut till hushållen och som dels ersätter bristerna i den sociala tryggheten i landet, fart på ekonomin. Den ökade vaccinationstäckningen i västländerna och den finansiella stimulansen återspeglades i en kraftig uppgång i aktiernas värderingsnivåer.
Räntemarknaden präglades emellertid inte av motsvarande positiva stämning, utan låneräntorna steg för de största emittentländerna USA och Tyskland under början av året. Framför allt i USA steg räntenivån i februari kännbart och det första kvartalet var ett av de sämsta för ränteplaceringar sedan 1980-talets början. De offentliga emittenternas värdepapper uppvisade huvudsakligen negativa avkastningssiffror och endast de mer riskfyllda företagsobligationerna genererade avkastning.
Under det andra kvartalet fortsatte den stigande trenden från början av året när ekonomin återhämtade sig globalt. Uppgången fick liksom under föregående kvartal stöd av den raskt förbättrade coronavaccinationstäckningen. Inför sommaren började återhämtningen i USA emellertid redan mattas av, men de viktigaste aktieindexen steg trots det till alla tiders toppnoteringar. Vid sidan av de flackare smittkurvorna bidrog den snabba ekonomiska återhämtningen och hushållens helikopterpengar till att inflationen tog fart till nära 5 % i USA. På grund av den ovanligt snabba inflationen började en åtstramning av penningpolitiken och en nedtrappning av stödåtgärderna anses vara mer eller mindre oundviklig. Kritiken inverkade emellertid inte på amerikanska centralbanken Feds agerande, utan centralbanken höll sig till att ge akt på ekonomin. Fed ansåg då inflationen vara övergående.
Också i Europa bidrog den förbättrade vaccinationstäckningen till en kraftig återhämtning i ekonomin i euroområdet. Företagens positiva resultatrapporter lyfte aktievärderingarna och när den uppdämda konsumtionsefterfrågan började upplösas blev också inflationen i euroområdet nyhetsstoff efter att i juni ha stigit till nära 2 %.
Fastighets- och inflationsrädslor
Under årets tredje kvartal, som ett resultat av en oavbruten uppgång i över ett år, var världens huvudaktieindex på alla tiders topp och kursuppgången verkade bromsa in. Även om vaccinationstäckningen i västländerna ökat med god fart under hela början av året och framtidsförtroendet återställts i takt med att begränsningarna slopats, steg de centrala aktieindexen endast svagt på plus.
Samtidigt kom tillväxtmarknadernas aktier, som hela året legat en aning på efterkälken, att halka ytterligare efter. Skillnaden mot de utvecklade marknaderna ökade framför allt i Asien, där avkastningen på kinesiska aktier var rejält negativ för de tredje kvartalet. Utvecklingen bottnade i den höga skuldsättningen på fastighetsmarknaden i Kina, som befarades orsaka kreditförluster och sprida sig till resten av världen. Rädslan för kreditförluster var inte obefogad, eftersom den kinesiska fastighetsmarknaden, där tyngdpunkten ligger på bostadsfastigheter, omfattar grovt taget en femtedel av fastighetsbeståndet i hela världen.
Konsumentpriserna steg framför allt i USA så gott som varje månad under året. Inflationen bottnade särskilt i stigande energi- och råvarupriser. Utöver dessa faktorer bidrog till inflationen också det faktum att ekonomin började komma i gång på nytt när pandemin lättade. Samma fenomen i något mer dämpad form noterades också i euroområdet, där inflationen under det tredje kvartalet klättrade till sin högsta nivå på tio år.
Under årets sista kvartal spurtade världens aktieindex med undantag av Asien och tillväxtmarknaden nära alla tiders rekord. Trots den osäkerhet som rått under hela året var kapitalmarknaden livlig också utanför börsen. I USA ökade företagstransaktionernas årsvolym med nästan 60 % jämfört med året innan. Till detta bidrog vid sidan av det förbättrade pandemiläget också den till följd av coronakrisen expansiva penningpolitiken, som inte rubbades ens av den för varje månad stigande inflationen eller de enligt grekiska alfabetet namngivna nya virusvarianterna. Först i december berättade centralbanken Fed om kommande räntehöjningar för 2022.
Det exceptionellt goda investeringsåret levererade en rejäl avkastning på börsnoterade aktier och framför allt på kapitalinvesteringar utanför börsen. Den goda aktieavkastningen stärkte också den genomsnittliga solvensen för våra arbetspensionsförsäkrare inom den privata sektorn till rekordstark nivå. Sett ur ränteplacerarens av tradition trygga perspektiv var det gångna året emellertid krävande, då den högre inflationen neutraliserade realavkastningen. Här betonas betydelsen av diversifiering vid placeringen av pensionstillgångarna. Det är viktigt att placeringarna är tillräckligt diversifierade såväl på olika tillgångsslag som geografiskt.